Idag gick jag upp tidigt, strax efter sex redan. Klädde på mig kläder, som jag tack och lov redan lagt fram, och cyklade till bussen. Då jag, inför detta stora, gått och lagt mig i ordentlig tid igår, var jag pigg på resan och läste hela tiden i min bok hela resan utan att somna. Jag var på väg till Rabén och Sjögren på något så fantastiskt som bilderboksfrukost. För första gången.
Efter jag hittat dit, och helt betagits av Riddarholmen, möttes jag i hallen av glada människor och en allmänt trevlig stämning. Jag satte mig med några tanter som såg gulliga ut, och gick och hämtade mig lite frukost. Och här måste vi göra ett kortare uppehåll. Chokladbiscottisarna. Det som skymtar bakom örat på koppen, se bild. Jag säger det en gång till, chokladbiscottisarna. Imorgon är det jag som bakar chokladbiscottis. (För övrigt var det inte sådana med kakao i smeten, utan med chokladbitar i, får man då svära i kyrkan och kalla dem för chocolate chip biscottis?) Kaffet var för övrigt också en dröm, och juicen, och druvorna. Hade jag tagit en macka hade den säkert smält i munnen den med, det kändes som om allt vad magiskt där.
Och strax efteråt började själva programmet, fem barnböcker skulle presenteras, antingen presenterade författarna själva böckerna eller så blev de intervjuade av förläggare. Först ut var Sofie Hjort som pratade om En himla historia som är ett samarbete med Livrustkammaren och handlar om två barn som blir kvar på museet efter stängning och sedan ställs inför Gustav II Adolfs spöke som de måste hjälpa med uppdrag. En saga där varje kapitel avslutas med fakta sidor.
Efter det var det Eva Sussos tur och hon berättade om sin bom Yummy, illustrerad av Kim W. Andersson. Eva har jag nog inte läst något av sedan böckerna om Hanna och Leonardo, och då minns jag faktiskt inte om jag läste alla delar även om jag klart minns Kompishjärtat i alla fall. Hur som helst, boken handlar om Mia som är 12 år och hennes familjeförhållanden med arbetslösa, supande men ändå kärleksfulla föräldrar och hur de andra barnen kallar henne skräpmänniska.
Tredje på tur var psykologen Maria Farm som skrivit Sorgboken, för dig som förlorat någon. En bok som riktar sig till 9-12 åringar som, precis som titeln antyder, förlorat någon nära. Boken verkade väldigt matnyttig, om man kan säga så i detta sammanhang, och verkade inte på minsta vis trivialisera det allvarliga i detta ämne.
Näst sist var Christina Wahldén. De flesta som är i min ålder kom säkert i kontakt med hennes Kort kjol, Cell grön, Heder och så vidare under högstadiet eller där omkring. Viktiga, tunga böcker. Och jag vet inte vad jag hade förväntat mig av Christina som person, men absolut inte detta. Hon pratade om sin nya bok Sorkspolingen, ett äventyr som utspelar sig under Gottlands veckan med tidsresor och ond bråd död. Och Christina skämtade och bullrade, hon var så rolig och varm och härlig. Skall det här vara kvinnan som skriver om hemskheter som gruppvåldtäkter? Jag fick det inte riktigt att gå ihop, men det var verkligen upplyftande att se henne.
Och allra sist var Martin Widmark som nu är aktuell med en ny Lasse Maja bok, Schlagersabotören. Det skall bli schlagerfest i Valleby men någon saboterar hela tiden bidragen och Lasse och Maja måste såklart rycka in. Till boken har dessutom Martin skrivit 10 schlagerlåtar som Mats Sundin skrivit musik till. Storheter som både Lill-Babs och bröderna Rongerdal med flera har sedan spelat in låtarna som följer med som skiva till boken.
Och sedan var det över. Det var dags att återgå till det vanliga, lite gråare livet. Vid utgången fick alla dock varsin goodie-bag innehållandes både Yummy och Sorgboken och en singelskiva med tre av Martins schlagerhits. Detta var helt klart det trevligaste sättet jag spenderat en torsdagmorgon på länge och jag hoppas verkligen att jag har möjlighet att göra om det! Tack så hemskt mycket Rabén och Sjögren för denna trevliga morgon!
Och för er som inte hade möjlighet att vara där kan man se hela frukosten på internet, och glöm inte att imorgon 11.00 är det Hobbits second breakfast.
