I min brevlåda.

Det var flera dagar sedan nu, jag vet. Men vet ni vad? Jag har fått praktikplats på Kalla Kulor förlag, fantastiskt roligt! Så där har jag varit i lite mer än två veckor nu och det är verkligen jätteroligt! Men det blir tidiga mornar och sena kvällar, och fortfarande inget internet hemma. Idag är jag dock sjuk och har placerat mig i mammas soffa och medan jag gör lite hemifrån arbete tänkte jag visa de senaste böckerna som hittat hem till mig, köpstopp till trots. Det är faktiskt sjukt många så vi börjar direkt.

För ett tag sedan hittade jag denna, Om inte nu så när, på loppis för en femma. Och jag har blandade känslor för Thors böcker, En ö i havet-serien älskade jag för flera år sedan, men när jag läste Fyren och stjärnorna för ett tag sedan var jag inte imponerad. Dock verkar denna vara riktigt bra sommarläsning.

Min samling med Syskonen Baudelaires olycksaliga liv-böcker har fyllts på ytterligare, nu saknar jag bara del 7, 8 och 11.

Goda omen hade jag för flera år sedan, men jag vet inte vart den tagit vägen, så nu är den fyndad på loppis och min igen. Dark places skall ju vara obehaglig, men alla verkar ju älska den, så en dag kanske jag törs. Och när de kostade fem kronor även dessa är det inget att knussla om.

Bredvid min praktikplats finns det ett Röda korset vilket alltid visar sig vara ett fyndställe. Alla pocket fem kronor. Så när jag hittade Taken at Dusk, Awake at Dawn och Born at Midnight slog jag till direkt trots att jag inte vet något om dem förutom bra betyg på goodreads. Verkar vara helt olästa alla tre dessutom!

På samma ställe hittade jag även Evermore som jag kanske inte är jättetaggad på, men jag är villig att ge den en chans.

Och tillsist hittade jag även Skinned där. Jag hoppas verkligen inte den påminner allt för mycket om Uglies-serien som jag direkt tänkte på, och inte tyckte om, men åter igen, fem kronor.

Häromdagen kom den otroligt efterlängtade Den mörka staden, jag har väntat och hoppats och längtat hur länge som helst känns det som. Nu börjar jag undra om jag skall läsa om del ett och två innan för att optimera upplevelsen, vad tycker ni?

Även Hemlös har jag väntat på hur länge som helst, och igår kom den äntligen, dock efter att jag fotat allt annat såklart. Jag började läsa mangan för del två men slutade för att det skulle vara så hemskt när den var över, men nu kan jag läsa klart den när jag äntligen har del tre att frossa i. Tack Styxx för båda!

Häromdagen damp även Kretsen oväntat ned i brevlådan. Jag har tidigare läst Stiefvaters Mercy Falls serie och tyckte den var ojämn, men trevlig. Så det ska bli roligt att se vad detta kan bli.

Även Rädda mig inte kom farandes, mycket efterlängtad. Den har jag redan läst ut, men recensionsdagen är några veckor fram så jag får hålla ut. Tack B.Wahlströms för båda!

För en vecka sedan var jag på ungdomsboksfrukost hos Rabén och Sjögren, vilket kan vara bland det trevligaste som finns, författare som pratar om sina böcker och kaffet är gott. En goodiebag fick man även och där låg bland annat Barnkolonin, författaren talade så fint om den så att jag blev riktigt sugen.

Även en okorrigerad utgåva av Den femte vågen låg däri, och jag är hemskt taggad, den har inte ens kommit ut på engelska ännu och är sjukt hypad och verkar riktigt, riktigt bra. Tack Rabén och Sjögren!

Min samling med lila Fenix böcker har också utökats, som synes har de dock bytt format… Av någon anledning är de tre senaste böckerna en knapp halv centimeter kortare… Happ…

Detta kanske ni har sett på min instagram redan, men jag slog till och köpte en Stringhylla tillslut, jag hade fått en 20% kupong på valfri vara på Åhlens så det kändes som att det var dags. Där finns nu mina nyaste, eller nyligen utlästa böcker. Vintageparty fick jag från Norstedts för ett tag sedan, recension kommer. Jag, En ligger där uppe och skvalpar och väntar på recension, Hemligheternas rike är jag också hemskt taggad på, 1Q84 del ett och del två fick jag av mamma i påskpresent, skall läsas när jag fått tag på del tre. Barnmorskan i East End kom också för ett tag sedan, så jag har sannerligen gott om läsbart nu för tiden.

Har ni läst någon av böckerna eller vilka vill ni helst läsa?

Mini book haul.

 

Ja jag vet, i och med köpstoppet borde det inte bli några hauls alls. Men jag kan berättiga alla köpen. Först hade jag varit extra snäll och duktig i skolan och ringt jobbiga samtal och mamma tyckte att jag kunde få en bok av henne därför. Så då valde jag den mycket fina, älskar den råsa ryggen, Among Others av Jo Walton. Den verkar mycket lovande och har fått både Hugo och Nebulapriset. Jag har tänkt köpa den länge men pocketutgåvan har känts onödigt dyr. Detta var innan jag började satsa på inbundet. I samma beställning slängde jag även ned Gail Carrigers Etiquette & Espionage för hennes författarskap tycker jag bara om och denna bok är ju också så fantastiskt fin.

Sedan blev det bokrea, i natt hittade jag ingenting medan mamma köpte fyra böcker inom en kvar. På Åhléns var utbudet förkastligt och utan några förväntningar gick jag till den andra bokhandeln i staden. Där hade de 40% på alla böckerna. Så Demonprinsessan fick äntligen komma hem till mig. Och Magikerna har jag egentligen redan och håller på att läser, men det går så långsamt och det är en hemsk förhandsutgåva som jag visserligen tackar och bockar för såklart, men när den låg där framme på disken i fint Excess format kunde jag inte låta bli. Förhoppningsvis går det fortare att läsa den nu för den verkar faktiskt riktigt bra.

Cross over litteratur.

Denna vecka vill Lyran att vi berättar om tre bra crossover böcker, jag personligen är inte helt med i vad som definierar en cross over bok mer än att den skall kunna passa både en yngre och äldre läsare. Antagligen gills då tyvärr inte högläsningsöcker som även högläsaren har stor behållning av, typ Det susar i säven som är tämligen ålderslös. Utan snarare de böcker föräldrarna snor till sig av barnen/ungdomarna för att läsa själva eller sådana som helt enkelt får en annan eller en ytterligare läsare än den tilltänkta. Jag vet faktiskt inga böcker som definitivt getts ut som cross over och går därför på känsla.

Kristin Cashores De utvalda böckerna, med betoning på Tankeläsaren, tyckte jag väldigt mycket om och jag tror inte diskussionen i dennes fall kommer vara huruvida det är en ungdomsbok eller inte, snarare kommer den få försvara sig för att den är fantasy och har en kvinnlig huvudroll. Men jag tycker ändå denna bok är så pass bra att den passar de flesta folk oavsett kön eller ålder, eller om man är en gedigen läsare av fantasy eller nybörjare, givetvis är den ingenting för de aldra yngsta men från att man kan välja själv tror jag den är ypperlig.

Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón är utgiven som en vuxenbok. När jag första gången läste den var vid utgivandet på svenska, så det torde vara 2005 och då var jag 16, alltså inte den tilltänkta läsaren. Ändå älskade jag den direkt. Det har sedan dess fortsatt vara en stor favorit, och eftersom man får följa Daniel från ung ålder till ung vuxen tror jag inte att den behöver stå på bara vuxenhyllan. Det är fantastiskt spännande och välskrivet, och det uppskattar nog de flesta oavsett ålder.

Och nu till graalen, Boktjuven av Markus Zusak. Den är utgiven för 15+, handlar Liesel som är kanske 8-12 under bokens gång, och aldrig har väl mer vuxna människor hulkande gråtande tagit sig igenom en bok än denna. Jag tycker det är en fullkomligt fantastisk bok som också den blir tidlös och i mina ögon inte går att kategorisera in i ett speciellt fack och borde sådeles passa de flesta.

Det finns givetvis mer att hämta, speciellt om man är intresserad av ett speciellt ämne eller genre går det lätt att hitta böcker som är bra oavsett vilken ålder de är utgivna för. Gillar man vampyr böcker är det ju givetvis klart att man söker sig till de bästa vampyr böckerna och struntar i vilken ålder som ”egentligen” skall läsa dem. Själlös-serien är ypperlig, är man bara beredd på sexscenerna tror jag den underhåller de flesta, De vassa tändernas skog känns också ålderslös, snarare måste man klara av de blodiga bitarna, Tove Janssons Mumin-serie har definitivt något för alla och ett sådant här inlägg går väl inte att göra utan att nämna Harry Potter.

Utmaning; till havs med en bokhylla.

 

Jag sitter och tänker på en sak. Närmare bestämt en liten husbåt. Det hade ju varit ofantligt fint att ha en sådan, Kalle gillar båtar och jag gillar Kalle så det kanske blir av. Tankarna ledde till en fantasi om någon form av jordenruntseglats i sagda husbåt, det är trångt och mysigt. Vilket ledde mig till att tänka på vilka böcker jag skulle ha med mig. Helt plötsligt har jag bestämt att i denna båt har jag endast en bokhylla. En String modell pocket, antagligen säkrad med snören så böckerna inte ramlar ut när det stormar. Men vilka böcker tar jag med mig? Jag har räknat efter, på varje hyllplan anser jag att man får plats med 25 till 30 pocket böcker, ca 50/60 totalt alltså, och på översta planet kan man ju härja med böcker av annan storlek. Totalt blir det kanske 75 böcker att ta med.

Så vilka tar jag med mig på denna resa? Vilka skulle du ta med? Svara gärna i din egen blogg!

Först tar jag med mig mina Harry Potter-böcker, på engelska i pocket så de får plats, även de två skolböckerna och sagoboken får följa med. Den tomma stolen får även den följa med för att den skall slippa känna sig övergiven. Det är 11 böcker.

För att få med mig lite svenska klassiker, som dessutom passar denna typ av resa, följer även Mobergs Utvandrar-serie med, de nya broderade pocket omslagen. Vi är nu uppe i 15 böcker totalt.

Några riktiga bladvändare behövs ju också, och Hungespels trilogin får därför följa med. Jag köper även hela Soullesserien på engelska då den finns på pocket och har nu med mig 23 böcker på pockethyllorna.

Eftersom Jakob Wegelius är en favorit och han har koll på det där med båtar tar jag med mig hans kompletta författarskap, och hoppas innerligt att hans kommande bok utkommit innan resan blir av, i så fall är har jag nu 5 böcker på översta hyllan.

Andra klassiker behöver jag ju också, Svinlande höjder, Jane Eyre, Den store Gatsby, Stolthet och fördom, Northanger Abbey, Jorden runt på 80 dagar, Brideshead Revisited, Lolita, Doktor Zjivago och Hundra år av ensamhet får det bli. Och Frukost på Tiffanys. Dom finns alla i tjusiga pocketutgåvor, så när jag är för sjösjuk för att läsa kan jag bara kika på de fina omslagen. 34 böcker av pocketslag nu.

Några barnböcker måste ju med såklart, så Mumin, även om de är många får följa med, åtta inbundna visserligen, men små nog att gå för pockets, och fyra stora bilderböcker på toppen. Alltså 9 på översta hyllan och 42 pocketar. De börjar gå åt fort platserna i hyllan, knappt 20 platser kvar.

Jag börjar med att slänga i de fem Game of Thrones böckerna som nu finns ute, lite episk fantasy klarar jag mig inte. Och en sådan lång resa utan Alice och Peter går ju inte an, så även de får följa med. Det blir sju till pockets, 49 totalt.

På översta hyllan är det visserligen redan nio böcker, men ingen av dem är ens en cm tjock, så det får plats en bunt till. Min fina Ray Bradbury samlingsbok, Jonthan Strange & Mr Norrell, tredels boxen är faktiskt lika tjock som den vanligen inbundna, men säkert lättare att ta sig igenom, så den får räknas som en. Jag har även en bok med alla Narnia-böckerna i en, och en matchande Det susar i säven så de följer båda med. Där uppe tar vi även Extremt högt och otroligt nära, Kärlekens historia, Boktjuven, Vindens skugga, Ängelns lek och Himlens fånge. Då blir det 19 böcker där uppe. Möjligen får ett par tre till plats. Man kan ju faktiskt bygga på höjden där om det kniper.

Nyöversättningarna av Hobbiten och Ringens brödraskap åker med alla fyra. Resterande platser blir en blandad kompott, Riddarna kring Dannys bord, den snart utkommande The Indigo Spell av Richelle Mead, Carrie Ryans Den mörka staden kommer även den ut snart och får också vara med. När jag tänker efter tyckte jag så mycket om De vassa tändernas skog och De dödas strand att jag tar med mig de också. Då har jag 58 pocket böcker. Klarar hyllan någon till?

Högst upp vill jag tillsist också klämma in Tage Danielssons Bok och Den oändliga historien vilket gör det till 21 böcker på toppen.

Okej, två böcker till får följa med, en av varje slag. Efter noga övervägande och vankande längs bokhyllorna blir det Tusen och en natt, matchande Bradbury, högst upp. Och bland pocketböckerna Turkisk konfekt för den kan jag läsa om och om igen, 59 pocket böcker, 22 stora böcker, 71 totalt. Ett tag borde jag ju klara mig i alla fall.

Jag utmanar nu er alla att fylla en hylla! Det är svårare och roligare än man kan tro!

”Cinder såg sig vaksamt omkring en gång till, innan den första kittlingen av yrsel drabbade henne.”

Författare: Marissa Meyer

Titel: Cinder

Serie: Månkrönikan #1

Förlag: Mix Förlag

Sidantal: 396

Utgivningsår: 2012

Recensions-ex: Ja

Betyg: 4/5

Cinder är 17 år och Nya Beijings bästa mekaniker. Som cyborg har hon inga rättigheter, och hennes styvmor lägger beslag på allt hon tjänar. En dag dyker prins Kai upp vid Cinders marknadsstånd. Den omsvärmade prinsen har ett uppdrag åt henne – och snart är de båda indragna i den onda Måndrottningens intriger. Samtidigt härjar en dödlig pest på Jorden. Cyborger som utses till försökskaniner har ingen chans att överleva …

Disneys Askungen har alltid varit något av ett hatobjekt för mig, Askungen känns lite våpig och hennes drömmande utan att tänka en tanke på att fly irriterar mig. Jag har aldrig fått den sagan att riktigt gå ihop. Med Cinder var det annorlunda. Hon är allt annat än ett våp, visserligen är hon genetiskt omformad så att hennes intelligens blir något förbättrad i och med hennes ständiga tillgång till internet men förutom det kan det inte förnekas att hon är väldigt handlingskraftig. Visst hon är också 17 år gammal och gör beslut aningen förhastade ibland. Det känns som om dagens böcker nästan alltid har ett stråk av att huvudkaraktären helt okaraktäristiskt måste göra precis tvärt om emot vad den har blivit rekommenderad.

Men förutom det var det en spännande läsning hela tiden, och en fascinerande värld och hur allting hänger ihop. Personbeskrivningen är aningen knappa, och subjektiva, vi får tillexempel veta att prins Kai är synnerligen snygg men ingenting om hur han faktiskt ser ut beskrivs. Detta är som vanligt både på ont och gott, man kan föreställa sig själv, men några hållpunkter att hänga upp föreställningen på skadar aldrig.

Jag längtar verkligen till att läsa fortsättningarna, och del två kommer på engelska nu i februari. Men även den svenska utgivningen är planerad till någon gång 2013 så jag kommer hålla ut till den, allt för prakten i bokhyllans skull ni vet. Om dessa fyra delar tillsammans blir så fantastiska som jag hoppas kan det verkligen bli något stort. Jag har googlat lite, och bok två kommer heta Scarlet, vilket givetvis blir en parafras på Rödluvan. Men del tre och fyra heter Cress och Winter, Cress får mig att tänka på cressent moon men jag kommer inte på någon sagofigur som kan passa där, ingen självklar för Winter heller, har ni några idéer?

Minirecensioner X3

Titel: A Coloring Book

Författare: Andy Warhol

Recensions-ex: Ja

Betyg: 4/5

Denna stora fina bok är alltså en målar bok, ni vet en sådan där man skall hålla sig inom linjerna och färglägga. Även om jag kan tänka mig att den kreativa Andy hade låtit oss göra precis vad vi behagade med hans målarbok. Personligen tänker jag inte skända den alls. Den skall bara finnas till som inspiration, ligga framme på soffbordet och stoltsera med sin prakt. Bli bläddrad i och helt enkelt vara allmänt snygg som den är.

Titel: Morris Lessmore och de fantastiska flygande böckerna

Författare: William Joyce

Recensions-ex: Ja

Betyg: 5/5

Jag tyckte verkligen om denna bilderbok, och det finns ett särskilt vemod över den som jag inte riktigt kan sätta fingret på. Som en stillsam ensamhet ungefär. Bilderna är fantastiska och formen också. En mycket fin bok att ta fram och läsa flera gånger. Finns även som kortfilm att kolla på här.

Titel: Kurt Cobain finns inte mer

Författare: Hanna Jedvik

Recensions-ex: Ja

Betyg: 3/5

Ja, musiken finns ju där. Den som jag själv älskade och andades i samma ålder och fortfarande. Men det är också huvudsakligen det som håller mig intresserad. I efterhand minns jag inte mycket mer vad som fångade mig. Det räcker inte hela vägen fram och stundtals blir jag irriterad på nästan varenda karaktär. Jajo på läsvärd men inget jag kommer läsa om eller tänka mycket på efter läsandet.

Tre lite längre, korta recensioner.

Imorgon skall årets sista hemtenta in, terminens sista skall in någon gång i januari, så visavi har jag nästintill jullov imorgon = tid för julbak, flytta alla böcker, julstädning, uppackning av garderob och ni vet, vanliga härliga saker. Mina böcker är alltså nu nedpackade och jag har i skrivande stund dåligt minne av vilka böcker jag läst på senaste tiden. Men dessa tre kan jag svära på att jag har läst, även om jag för mitt liv inte vet vilken pappkasse de just nu befinner sig i.

Titel: Rubinröd

Serie: Tidlös kärlek #1

Författare: Kerstin Gier

Förlag: Bonnier Carlsen

Sidantal: 365

Utgivningsår: 2012

Recensions-ex: Ja

Betyg: 3/5

Gwendolyn Shepherd lever med sin stora och speciella familj i London. I väntan på att hennes malliga kusin ska göra sin första tidsresa, fördriver Gwen tiden med att plugga och hänga med sin bästa kompis efter skolan. Ända tills den dag hon plötsligt befinner sig i det viktorianska London i slutet av 1800-talet!

Jag tänker börja med att åsidose den lilla könsdebatten som härjats kring denna bok, dels för att jag har glömt allt bra jag skulle säga om det, men också främst för att när jag läste boken var det inte ett stort problem för mig. Det var inte det mitt läsande huvud valde att lägga fokus på då, utan det är snarare i efterhand jag har stört mig på det. För när jag läste boken tyckte jag mycket om den, visst den kunde kännas väl ung ibland och med många stereotyper med perfekta kusiner, stänga mormödrar, hänförande karlakarlar och huvudpersoner som ser sig själva som mer märkliga än vad omvärlden i alla fall borde göra. Men den var medryckande och spännande och många frågor lämnades obesvarade vilket får mig att vilja läsa del två snarast. Det som stör mig en aning är dock att det växlar väldigt från kvalitativa och trovärdiga karaktärer till helt otroliga sådana så att man nästan kan dra ett streck mellan dem – dessa kan finnas medan dessa är helt orimliga. Och jag menar inte att alla karaktärer skall vara ”normala” för att vara trovärdiga, men det hade inte skadat om även de mer utsvävande personerna hade fått några extra lager djup.

Titel: Fyren och stjärnorna

Författare: Annika och Per Thor

Förlag: Bonnier Carlsen

Sidantal: 272

Utgivningsår: 2009

Recensions-ex: Nej

Betyg: 2/5

Blenda Stjärnöga. Det var så pappa kallade henne. Men nu har Blendas och Eriks pappa varit borta i sju långa år. Kanske i Amerika, ingen vet. Barnens mamma, Tora, har slutat att vänta och hoppas. Likaså har Eriks minnesbilder bleknat, men i Blendas snäckskalsskrin har traven av prydligt hopvikta brev till pappa vuxit för varje dag.

För några år sedan läste jag Thors En ö i havet-serie och älskade den verkligen, rätt mängd historik och djup och välutvecklade karaktärer som man fick lov att bli mångsidiga med tiden. Men det var också en svit om fyra böcker så de hade också sidantalet på sig att göra det, även om jag inte tror att jag skulle vara lika begeistrad vid en omläsning idag. Men det Fyren och stjärnorna saknar är faktiskt sidantal. Det är ingen dålig bok. Men det känns som en extremt förkortad schablonbild av den förlorade fadern, mammans nya man, som vill vara lika elak som han i Fanny och Alexander, men det finns helt enkelt inte plats för det. Jag hade kanske önskat mig att det skulle vara lite grymmare, lite mörkare innan gryningen om ni förstår vad jag menar. Det är för små nivåer emellan dalarna och topparna för att det verkligen skall kännas. En fortsättning eller en förlängning av denna bok hade den verkligen klarat av.

Titel: Divergent

Del i serie: Divergent #1

Författare: Veronica Roth

Förlag: Modernista

Sidantal: 362

Utgivningsår: 2012

Recensions-ex: Ja

Betyg: 4/5

 Beatrice Pryors dystopiska hemstad Chicago är samhället uppdelat i fem falanger: De ärliga, De osjälviska, De tappra, De fridfulla och De lärda. En särskild dag varje år måste alla sextonåringar välja vilken falang de vill tillhöra för resten av livet. För Beatrice står valet mellan att stanna kvar med sin familj hos De osjälviska eller att vara den hon innerst inne är.

Detta var verkligen en sådan bok jag öppnade och helt plötsligt hade ett hundratal sidor bara rivit förbi, både på ont och gott. Men mest på gott. Det fanns uppenbarligen ingenting som direkt störde mitt läsande nog för att jag skulle behöva stanna upp. Det var först framåt slutet det började hacka lite, både i historien och omgivningen där jag läste den blev det aningen oopptimalt. Vissa saker kändes påskyndade eller som nödlösningar, men även om boken är relativt lång tycker jag att den hade klarat av en förlängning av slutet. Eller kanske att man inte lät bokens 300 första sidor utspela sig på en vecka ungefär. Nåväl, trots detta är det verkligen en full tillräcklig bok, och tillfredsställande på många andra vid, och en mycket bra första del. Förhoppningsvis är del två ändå bättre!

“Sometimes you gotta bust apart to get yourself put back together.”

Titel: I dödsskuggans land

Författare: Alden Bell

Förlag: Mix förlag

Utgivningsår: 2012

Sidantal: 252

Recensions-ex: Ja

Betyg: 4/5

I en värld av zombier gäller det att överleva – eller dö på riktigt. 

Gud är en skämtare. Temple vet. Hon vet eftersom det fortfarande finns superfina mirakel att uppleva, här på vårt förödda klot.

Så inleds I dödsskuggans land, en bok som är lika vacker och underbar som den är otäck. Temple är en huvudperson att ta till sitt hjärta, och hennes öde gör läsaren andlös. I en värld fylld av zombier är varje dag en kamp för att överleva – eller få dö på riktigt.

Denna bok var inte riktigt vad jag trodde att den skulle bli. Under den första eller andra sidan fanns det något form av slang, just nu minns jag inte vad, men det började krypa i mig och jag tänkte att det här kommer aldrig att gå vägen, det här kommer jag inte tycka om. Och det vore ju sorgligt, för jag hade hört så mycket bra om den.

Men jag fortsatte i alla fall läsa den, och helt plötsligt var den slut. Och den hade varit fantastisk på alla sätt och vis. Den är fascinerande och spännande och har ett oväntat djup. Språket håller faktiskt en bra nivå i boken och det blir inte mycket till slang efter det första att störa sig på. Karaktärerna känns verkliga och kan överraska och är mångsidiga. Det enda jag egentligen känner mig benägen att klaga på är att den skulle gärna fått vara i alla fall kanske hundra sidor till, just nu blev det för mycket ”roadtrip”, även om begreppet kanske klingar lite fel i just detta sammanhang. Men läs den, den är hemsk och fin på samma gång.

Och så 5 korta recensioner till.

Titel: The Fault in our Stars

Författare: John Green

Recensions-ex: Nej

Betyg: 4/5 Jag hade läst så många överväldigande recensioner om denna bok. Hur fantastisk den skulle vara och hur Augustus är så dreamy. Jag varken grät eller smälte. Visst, det är fint och smart och sorgligt. Men jag vet inte, jag har tidigare läst Var är Alaska av Green och även då tyckte jag helt klart om boken, men det var någonting som inte som inte räckte hela vägen. Jag skulle nog önska mig lite mer sentimalitet och att alla inte är så fantastiskt smarta hela tiden. Det fanns glimtar av det absolut, men jag vill ha mer känslostormar. Och jag vet att de finns där, jag förnekar dem inte. Men hur de framspelas  är inte tillräckligt för mig. Jag gillade den, men tråkigt att den inte tog sig ända fram för mig.

Titel: Mitt liv som bok

Författare: Paul Desalmand

Recensions-ex: Ja

Betyg: 4/5

Böcker om böcker är ju alltid himla fina böcker, och detta är verkligen inget undantag utan det är nästan en av de finaste. Att följa bokens liv är spännande och intressant och helt klart mysigt. En såndär som man kryper upp i soffan med en kopp te till ni vet, nu dricker jag ju inte te, men ni förstår vad jag menar. Säkerligen också en ypperlig julklapp till sådana som gillar böcker men när man inte riktigt har koll på vilken genre de gillar.

Titel: Howl’s Moving Castle

Författare: Diana Wynne Jones

Recensions-ex: Nej

Betyg: 5/5

Jag började, som kanske många andra, bakvänt och såg filmen först, men jag ser det inte alls som ett problem. Att jag ville läsa boken visste jag redan innan filmen och längtan förhöjdes bara av att se filmen. Båda är mycket fina även om jag nog tycker boken är snäppet finare, det finns vissa olikheter, såklart, så det gör egentligen ingenting om man sett filmen. Det finns mycket nytt och fint att upptäcka i den ändå. Och nu ser jag verkligen fram att läsa de två fortsättningarna som även de har denna typ av tjusiga omslag.

Titel: Serafers drömmar

Författare: Ola Wiklander

Recensions-ex: Ja

Betyg: 4/5

Här rör vi oss verkligen i den kunniga episka fantasyns land. Som man nästan måste läsa när det är mörkt och murrigt ute och som får en att önska att man vore ett läxlöst barn som bara kunde spela sjuk en dag för att få stanna hemma och läsa. Den känns fruktansvärt påläst och smart, klassisk samtidigt som den är egen. Även om mycket av det man kan förvänta sig av god fantasy finns med i den så finns det även överraskningar som man inte kunde föreställa sig. Skall bli mycket spännande med fortsättningarna.

Titel: Världskrig Z

Författare: Max Brooks

Recensions-ex: Ja

Betyg: 5/5

En modern klassiker i zombiegenren och det kan jag verkligen förstå. Den är hänförande bra, nästan så att man blir alldeles mållös av att läsa den. Spännande upplägg på boken som gör att det hela tiden känns nytt och intressant och jag häpar hela tiden över hur fruktasvärt bra den är. Det känns lite som att jag aldrig mer kommer behöva läsa en zombiebok samtidigt som det också känns som om jag aldrig mer vill läsa något annat!

”De tog på sig flipflops och gick ut och förbi köksfönstret och Anna såg mamma böja sig över diskbänken som om hon inte kunde andas.”

Titel: Kaninhjärta

Författare: Christin Ljungqvist

Förlag: Gilla böcker

Sidantal: 273

Utgivningsår: 2012

Recensions-ex: Ja

Betyg: 3,5/5

Mary och Anne är enäggstvillingar, och det är svårt att veta var den ena börjar och den andra slutar. De ser sig båda som den starka, den som bär den andra, den som har ansvaret. Sedan de var små har de sett sådant som andra inte ser, känt sådant som andra inte känner. Anne ser andar, och Mary känner dem inta hennes kropp. Tillsammans utgör de ett medium.

    Av vad som tycks vara en slump kommer de i kontakt med en medial grupp, som söker efter en liten flicka. Hon försvann för nio månader sen, och förmodas vara bortrövad och kanske mördad. Polisen har inga misstankar om vem gärningsmannen är, men med gruppens hjälp närmar sig Mary och Anne ett svar.

    De är tvillingar och nästan som ett, och samtidigt så skrämmande skilda. Båda har de ett kaninhjärta som bultar, båda är de rädda, men för olika saker. Mary fasar för att deras sökande ska sluta i en grav. Anne är rädd för att Mary ska ta livet av sig.

Låt oss börja med det flärdfulla, och ta det mörka sedan. Hur tjusig boken är. Den är tung och härligt bunden, och papperna är strävt matta och tjocka. Omslaget är obehagligt men passande och titeln är mycket bra. Tidigare har jag bara läst en bok från Gilla böcker och då var det Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag, men jag älskar att de, med undantag från deras nyliga barnböcker, kontinuerligt behållit samma form på böckerna. Nåja, nog om utseendet och till innehållet.

Vi har väl alla, i alla fall de som inte är tvillingar, en fascination vid dem. Som om de skall gömma något mytiskt, något som vi inte kan förstå, ett eget språk och en egen värld vi aldrig kan penetrera då vi inte är del av de två ifråga. Och i detta fallet är det verkligen så. Mary och Anne, Maryanne, Marieanne, är mytiska och mystiska, de hade det där egna språket. Och vi som läsare får ta del av deras särskilda tvåsamhet.

Även om den är ensidigt berättad, det är Anne som berättar, endast. De berättar inte tillsammans, inte vartannat kapitel. Marys historia blir berättad av någon annan, någon identisk, ja visst, till utsidan absolut. Men inuti är de så olika att jag undrar om jag kanske hade behövt höra mer av Marys röst för att sympatisera med henne. För som det är nu klarar jag inte av henne. Och det är inte den vanliga irritationen jag kan få av någon våpig high school tjej i andra böcker, detta är en berörande irritation. Till viss del smittar den givetvis av sig till Anne också, jag vill ömsom ruska om dem och stega i väg med dem från allting, vara det där berget, trösta och säga nej.

Det är omöjligt, om man har läst den vill säga, att inte dra paralleller till Peter Pohl och Kinna Gieths Jag saknar dig, jag saknar dig! och även om likheterna finns där, med de två tvillingsystrarna, så lika och olika på väg åt olika håll, med det ruvande stora över dem så är Kaninhjärta definitivt en självständig roman. Språket slingrar sig fram och gör långa omvägar och vi hoppar mellan presens och imperfekt men det spelar ingen roll. Det går rakt in i magen ändå.